PUBLICERAD 2009-03-27
Det senaste tillskottet i Resident Evil-familjen utspelar sig i Afrika, och denna gången ska huvudpersonen Chris Redfield bekämpa bioterrorism genom att använda massor av blodigt våld.
Grafik
RE5 är precis som förväntat väldigt snyggt rent grafiskt. Xbox360:n där hemma jobbar sånär som på maxkapacitet skulle jag tro när den ska rita upp den fina grafiken på platt-TV:n. Detaljerna är antagligen så bra det kan bli, och karaktärerna är väldigt välgjorda, inklusive de afrikanska zombieliknande fienden. Man har lyckats väl med design av banorna, och omgivningarna är också de väldigt välgjorda. Tillsammans ger det en helhet som känns väldigt genomtänkt vilket också gör att man lever sig in i spelet på ett sätt som jag inte gjort sedan jag satt uppe i två dygn för si sådär tio år sedan och spelade den först utgåvan i Resident Evil-serien på mitt PlayStation. Härligt att få tillbaka samma intensitet som jag kände då.
Det finns dock ett par minus i protokollet, övergångsscenerna skulle kunnat vara lite bättre och det finns tillfällen när man frågar sig hur Capcom tänkte när man gjorde si eller så. Men allt som allt så är det klockren grafik i RE5.
Ljud
Ljudet i ett skräckspel är väldigt viktigt för helhetsupplevelsen och även här gör RE5 ingen besviken De afrikanska zombierna låter skrämmande på ett perfekt sätt.
Bakgrundsmusiken är bra och består i stort sett av trummor och liknande ljud, och passar väl in i de olika spelsekvenserna.
Spelkänsla
RE5 satsar på mycket mer action jämfört med tidigare utgåvor, något som vi dock redan kunde se i Resident Evil 4. I RE4 var det fortfarande de mörka platserna som var huvuddragen i spelet, vilket man alltså nu tagit ytterligare ett steg ifrån iom. RE5. Femman utspelar sig som bekant i Afrika, med en stekande sol på himlen hela dagen vilket gör att RE5 knappt har några mörka platser alls. Det i sin tur gör att RE5 är inte alls så skrämmande som jag hade hoppats på, kanske för att jag hoppades att jag åter igen skulle bli lika överraskad och skrämd som när jag spelade det första Resident Evil.
Men även om det inte är direkt skrämmande så finns det något där, vi kan kalla det äckligt istället. Att jagas av femton blödande och beväpnade afrikanska zombier gör att det finns en tendens till skräck när man spelar RE5.
En sak som jag irriterade mig på en smula i början var att det inte går att röra på sig samtidigt som man skjuter, men när man väl accepterat detta faktum så blir det snabbt ett icke-problem. Skjuta, springa, skjuta, springa...
Man kan nu också köpa nya vapen eller uppgradera de man redan äger under spelets gång, eller varför inte köpa extrautrustning innan du påbörjar ett nytt kapitel. Pengar till vapeninköp får du genom att plocka på dig och sälja antikviteter och andra värdesaker under spelets gång.
Sammanfattning
Spelet håller en hög nivå och det kommer gå många timmar innan man spelat igenom hela RE5. Då är det bara att börja om igen och använde de bonusar som man låst upp under första rundan.
Att spela själv har dock sina begränsningar, oavsett spel, men att springa omkring med den datorstyrda kollegan Sheva vid sin sida utan möjlighet för något strategiskt samarbete har helt klart en begränsad charm.
Resident Evil 5 gör sig dock bäst som co-op och det är detta spelläget som höjer spelet till skyarna. Spelets uppbyggnad möjliggör ett unikt sätt att samarbeta med din kompis med ett riktigt taktiskt lagspel.
Betyg:
Har du en nyhet som du tror kan vara av intresse för andra?